Tiden är det enda rättvisa.

Har det redan gått ett år sen sist? Det är såna här gånger man vill dra i handbromsen, för det kan väl ändå inte vara meningen att tiden ska gå så här fort? Fast det sägs ju att tiden är det enda som är rättvist här i världen.

Hur som – året har blixtrat förbi på nya jobbet som handlar om att hjälpa människor i nöd och reda ut akuta problem. Lär mej massor om människor varenda dag och hittar även nya sidor av mej själv. Stresstålighet och empati är viktiga egenskap. Men även människokännedom och beslutsamhet. Dessutom har jag funnit många nya kollegor, alla väldigt olika varandra men alltid lika pålitliga och ambitiösa. Det är ett spännande jobb, ganska långt ifrån den journalistiska delen av mitt liv. Men – den finns kvar. I dagarna skickade jag in en färdig artikel  till Tidningen Skogen om Martinsons, ett framgångsrikt träproduktionsföretag i Västerbotten. Det känns alltid kul att lyfta Norrland i olika forum och även roligt att jag fick bra cred på att jag förstått processen jag skulle beskriva.

Nästa uppdrag blir ett företagsreportage från närområdet, plus att jag ska skriva lite hästsport snart. Jag har varit lyckligt lottad att få skriva för flera hästtidningar om mitt stora intresse genom åren och då känns det ju mer som en ynnest, inte ett jobb. På tal om hästar – ingen här trodde väl att jag inte skulle berätta om hur det går med den nya rödhåriga arbetskamraten?


Bakkegårds Accent (kallas Acke) är supersnäll att hantera från marken då vilket barn som helst kan leda honom i en sytråd. Men sätt dig upp och man får se på blixtar och dunder. Kvick och reaktiv, en riktig powerponny. Han lär mig  massor, jag har blivit en så otroligt mycket bättre ryttare på ett år. Känns som att han har riktig potential så om vi fortsätter att utvecklas så här tillsammans kan vi nå oanade höjder.

Må så gott// Bitte

 

Annonser

Over and out.

Det har hunnit bli ett nytt år och med det flera stora förändringar i mitt liv, de flesta väldigt spännande och roliga. Men en sorglig också –  min närmaste familjemedlem har fått resa vidare. Till hundhimlen. Salza skulle ha fyllt 12 år i mars, men har haft några tuffa år med dåliga höfter. Som hundägare är även avslutningen ett beslut som måste tas, men det är jävlar i mej inte lätt!
I fredags tog vi i alla fall farväl och hon kommer bli evigt saknad av alla som kände henne – den perfekta hunden ❤

saknad

I fredags gjorde jag också min sista arbetsdag på Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Beslutet att ta tjänstledigt för att testa nytt jobb tog jag i november men jag har inte varit helt stensäker på att det är rätt beslut. Inte minst då jag har så otroligt många fina kollegor där. Säkert är i alla fall att det blir spännande på nya nya arbetsplatsen  i morgon!

Den tredje stora händelsen är nya arbetskamraten i stallet – Bakkegårds Accént. En rödhårig, bestämd men supersnäll kille som alla redan avgudar för att han är så söt. Ändå en utmaning, så jag hoppas att vi ska komma överens och blir riktigt goda kompisar. Han har redan ett fast grepp om mitt hjärta och jag är glad att jag har så kloka vänner som tipsar mej om rätt saker ❤

Jag brukar fnysa åt människor som inte gillar förändringar, men den sista tiden har jag nästan känt att jag fått väl många på en gång…. men det blir nog bra. Jag tror på framtiden och 2017!
Gonatt 😉 Bitte

Vad kännetecknar ett varumärke?

Du har just kommit hem från jobbet och är hungrig som aldrig förr. Medan du kokar pastan, börjar du steka grönsaker. Men oljan som du steker i fattar plötsligt eld, och i panik rycker du ner en gardin från fönstret för att släcka branden. Pastan kokar vilt och – samtidigt ringer det på dörren. Det är en lotteriförsäljare som hastigt intygar att  en stor del av försäljningen går till behjärtansvärda ändamål. Men du vrålar nåt otrevligt och muttrar när du rusar tillbaka till kaoset. Just nu är en säljare det sista du vill se. Och hädanefter skrynklar du pannan varje gång du stöter på just det lotteriet.

Ett varumärke får ingen innebörd för oss som konsumenter förrän vi stöter på det i någon situation. Och därefter präglas vår inställning till varumärket av om erfarenheten var  positiv eller negativ. En enkel sanning.

Ett talande exempel på ett varumärke bland många andra som försöker påverkar oss till köp är Pepsi, som 2011 satsade helt på en innovativ dialogkampanj kring Pepsi Refresh. Man valde bort den klassiska PR-vägen och gick endast genom sociala medier för att få kunderna att återkoppla i bolagets kanaler med sina tankar och åsikter om vad som är viktigt i världen. Fast, medan Pepsi fick många fler följare i sociala medier så sjönk företagets marknadsandelar kraftigt…. Så vad lär vi oss av det? Tja, reklam- och marknadsforskning säger att ”folk gör inte som dom säger att dom gör”. Det innebär att Pepsi satsade på sina fans – oftaköparna – som har ett litet nätverk och rör sig i en personlig sfär och därför inte sprider budskapet till så många andra konsumenter. Ska ett varumärke växa sig stort måste det även lyckas fånga sällanköparna, vilket är betydligt svårare.

Den här informationen fick jag vid ett påkostat seminarium i Umeå – MyNewsday. Dagens mantra var content, content och åter content (innehåll).  Helst en story som ger läsaren en känsla som lockar till köp av tjänster eller produkter- och STORYTELLING är nåt jag kan. En späckad dag avslutades med en superrolig föreläsning av Pär Johansson, mannen bakom Glada Hudik-teatern.

pa%cc%88rj
Av alla kloka åsikter och tips, tog jag främst med mej två saker:
– korta videos går hem just nu i mediebruset
– våga göra/skriva/filma nåt nytt. Stick ut och skapa innehåll…. Och jag är gärna med på den resan. Så hör av dej om du vill fylla dina kanaler med mer innehåll!

Ha en härlig kväll 🙂
//Bitte

Semester hägrar

Ni vet det där mentala tillståndet när det är några dagar kvar till sommarsemestern? Jag har varit där ett tag nu, gör sista arbetsdagen i morgon. Helt galet vad kropp och knopp ställer om sig på roligheter och slöa, soliga dagar istället för väckarklocka och inomhusmiljö?

När jag jobbade heltid som frilansjournalist tog jag mest ut nån semesterdag här och där, när det liksom föll sig lämpligt. I dag förstår jag inte hur jag överlevde, för jag har på senare år upptäckt att devisen om minst fyra veckor för att slappna av, är riktigt sann. Fast – känner jag mej själv rätt så kommer en gråmulen dag säkert att tillbringas framför datorn med lite research. Fritt och frivilligt, då känns det heller inte betungande.

Nåväl. Ha en galet skön semester så hörs vi i höst. Måste så klart runda av med min bästa jobbarkompis – hästen ❤ Äntligen fick hon också lite semester med den mindre kompisen härom dagen… sommarbete

Hur funkar Facebook egentligen?

Du har säkert undrat nån gång hur kommer det sig att du får upp vissa kompisars inlägg och FB-bildgilla-poster och inte andras på Facebook?
Eller varför du ibland får se inlägg från företag/organisationer som dina vänner gillat?

Lite enkelt förklarat – Facebook använder en algoritm kallad Edgerank, ett poängsystem där varje inlägg (oavsett från privatpersoner eller företag/organisationer) får en slags poäng som avgör om objektet kommer dyka upp i ditt nyhetsflöde. Det är alltså Edgerank som bestämmer flödet för alla unika Facebook-användare. Poängen baseras på tre variabler:

  • samhörighet – ju närmare vän man är med personen/företaget, desto större spridning får inlägget och desto troligare att du ser det.
  • värdet – ju fler gilla, delningar och kommentarer, desto större spridning och desto troligare att du ser det. Här väger kommentarer tyngst.
  • tiden – ju  snabbare efter inlägget gjorts som gilla/delningar/kommentarer görs, desto större spridning och desto troligare att du ser det.

Facebook handlar ju till stor del om samhörighet, och att vi vill känna oss roliga och smarta när vi skriver ett inlägg, delar eller gillat något. Om du då bedriver en företags-/organisationssida så kan det vara klokt att göra aktiviteter som får dina gillare att känna sig smarta. Det kan handla om att fråga efter hjälp och/eller ställa frågor, eller att kanske skriva om något som gått bra för er för att ni har såna ”fantastiska vänner” på Facebook.

Det finns massor av tips för att lyckas med en kommersiell/ideell Facebook-sida. Kontakta mej så berättar jag mer 🙂

//Bitte

Njuta av grönskan

Jag har lovat mej själv att njuta av varje dag i maj, för det är ju årets absolut bästa månad. För oss som bor i Norrland går det från vinter till sommar om man bara blinkar lite för länge. Så det gäller att hålla ögonen på grönskan och stanna upp och lyssna efter nya vårfåglar …

Den japanska plantagen

Längtar efter grönska!

Reportaget om vägdragningen i Vännäs är nu inlämnat och det är lite lugnare i kalendern. Fast, eftersom jag snart ska deklarera, så är det bara att grotta ner sig i lite papper och bokföringsprogram. Helt okej faktiskt, bara man kommer igång! Sen finns det en och annan företagssida som behöver göras, inte minst snygga till den du är på nu, min egen. Men det är ju en blogg, säger du? Nja, både och. Den KAN användas bara som en hemsida med fasta uppgifter som ger information om ditt företag. Eller – så kan du skriva en kort uppdatering då och då med företagsnyheter. Som det här. Nu lägger jag visserligen in lite mer personliga tankar i mina inlägg, men det är förstås frivilligt.

Jag jobbar också med att ta fram en bättre logotype. Det behöver jag för att stärka mitt varumärke, samt trycka upp lite profilkläder och dekaler. Ska bli jättekul att se resultatet, hoppas du hänger med och kollar!
Ha en trevlig vecka, vi hörs 🙂

Redan april?

Jag fattar inte vem som tjuvar tiden av mej hela tiden? Nyss var det januari, nu är det början av april och i stort sett all snö är borta. Vårkänslan var härlig förra veckan och plussades på av alla tranor och sångsvanar som passerade ovanför Umeälven här intill.Jag ser älven lite oftare just nu, eftersom jag har flyttat tillbaka hästen till det förra stallet på andra sidan kanalen, känns som att både hon och jag är väldigt nöjda över det.

Jobbmässigt har det varit en intensiv period. Jag har levererat in ett par riktigt stora jobb till flera tidningar – inte minst den mest tatuerade rörmokaren i VVS-Forum med en chefredaktör som alltid ger bra underlag OCH feedback. Jag slås ibland över att detta är nåt som många redaktörer i stort sett skippar mer och mer. Ganska tråkigt, då alla journalister liksom jag tycker att det handlar om ett hantverk, något vi gärna vill göra på bästa sätt och vara stolta över. Är det en typisk chefsgrej att vara dålig på feedback? Eller bara typiskt manligt? Efter ett besök på Kvinnohistoriska museet i Umeå i dag så kan jag inte rå för att tankarna går i riktning kvinnligt versus manligt just nu 😉

Närmast förestående ska jag skriva om en angelägen vägomläggning här i hemkommunen Vännäs. Den har varit på g länge men stått stilla på grund av svårighet med geotekniska undersökningar. Kruxet är att stängningen av vägen har försvårat infarten till centralorten och gett många invånare en ordentlig omväg varje dag. Nu verkar i alla fall maskinparken vara på plats och jag sätter tänderna i bygget redan i morgon. För övrigt väntar en multiföretagare i Västerbottens inland också på ett besök från mej nästa vecka, det blir spännande att se allt man kan hitta på för att förgylla och överleva tillvaron med i riktig glesbygd.

På min andra stol, kommunikatörens på VIF & SISU, står integration och inkludering i fokus. Regeringen har ju tillskjutit extra medel för att vi inom distrikten ska kunna premiera satsningar som skapar integration av såväl asylsökande/invandrare som andra människor som står utanför gemenskapen i föreningsidrotten. Vi har redan många bra exempel runt om i Västerbotten och får ständigt nys om idrottsföreningar som själva eller i samverkan gör små värmande mirakel för barn, unga och vuxna som kan finna ny glädje i lek och motion.

Nu väntar John Blund, i morgon gäller bokföring. Sleep tight!