Förändringens vindar

Sommaren har verkligen gjort sitt för den här gången.Härom dagen såg jag ett otroligt vackert rödgult lönnlöv och insåg mej helt besegrad. Men jag gillar läget och hälsar hösten välkommen. Här blåser också förändringens vindar. Min arbetsplats har exempelvis flyttat så Västerbottens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna har bytt adress i Umeå. På gott och på ont, men just nu har vi fortfarande några flyttkartonger att få på plats. Det blir nog bra vad det lider. Just i veckan har jag mest sysslat med film, och här är ett event som vi arrangerade i Vännäs i veckan – Street Sports on Tour. Precis som det låter så är det en mobil streetsportanläggning som är ute på turné i länet.

Jag har också fått en stor förändring i mitt eget liv och sålt min kära Mabell. Efter tio år med väldigt många ups and downs,  så kände jag att vi hade passerat all den utveckling som vi var kapabla till tillsammans. Som individ har hon varit makalös och lärt mig otroligt mycket, men som ridhäst har hon sina begränsningar, och hennes stohormoner har spelat oss många spratt genom åren. Hur som, det kändes som att sälja en del av mitt hjärta just då, men eftersom hon fått en superfin ägare  så är jag ganska lätt om hjärtat.

Nåja, det finns en hel del skrivprojekt och andra uppdrag som legat på skrivbordet lite för länge. Dags att ta itu med högarna alltså. Och behöver du få något formulerat, fotat eller designat, så hör av dej 🙂

Redan april?

Jag fattar inte vem som tjuvar tiden av mej hela tiden? Nyss var det januari, nu är det början av april och i stort sett all snö är borta. Vårkänslan var härlig förra veckan och plussades på av alla tranor och sångsvanar som passerade ovanför Umeälven här intill.Jag ser älven lite oftare just nu, eftersom jag har flyttat tillbaka hästen till det förra stallet på andra sidan kanalen, känns som att både hon och jag är väldigt nöjda över det.

Jobbmässigt har det varit en intensiv period. Jag har levererat in ett par riktigt stora jobb till flera tidningar – inte minst den mest tatuerade rörmokaren i VVS-Forum med en chefredaktör som alltid ger bra underlag OCH feedback. Jag slås ibland över att detta är nåt som många redaktörer i stort sett skippar mer och mer. Ganska tråkigt, då alla journalister liksom jag tycker att det handlar om ett hantverk, något vi gärna vill göra på bästa sätt och vara stolta över. Är det en typisk chefsgrej att vara dålig på feedback? Eller bara typiskt manligt? Efter ett besök på Kvinnohistoriska museet i Umeå i dag så kan jag inte rå för att tankarna går i riktning kvinnligt versus manligt just nu 😉

Närmast förestående ska jag skriva om en angelägen vägomläggning här i hemkommunen Vännäs. Den har varit på g länge men stått stilla på grund av svårighet med geotekniska undersökningar. Kruxet är att stängningen av vägen har försvårat infarten till centralorten och gett många invånare en ordentlig omväg varje dag. Nu verkar i alla fall maskinparken vara på plats och jag sätter tänderna i bygget redan i morgon. För övrigt väntar en multiföretagare i Västerbottens inland också på ett besök från mej nästa vecka, det blir spännande att se allt man kan hitta på för att förgylla och överleva tillvaron med i riktig glesbygd.

På min andra stol, kommunikatörens på VIF & SISU, står integration och inkludering i fokus. Regeringen har ju tillskjutit extra medel för att vi inom distrikten ska kunna premiera satsningar som skapar integration av såväl asylsökande/invandrare som andra människor som står utanför gemenskapen i föreningsidrotten. Vi har redan många bra exempel runt om i Västerbotten och får ständigt nys om idrottsföreningar som själva eller i samverkan gör små värmande mirakel för barn, unga och vuxna som kan finna ny glädje i lek och motion.

Nu väntar John Blund, i morgon gäller bokföring. Sleep tight!

Allt kommunicerar även inom idrott.

I min anställning som informatör på Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna i Umeå fick jag förra sommaren använda mina kunskaper från tvreporter-tiden. Jag gjorde nämligen intervjuer med Charlotte Kalla, Mikael Lustig, Tina Thörner, Helena Jansson, Björn Ferry, Heidi Andersson och Maria Pietilä-Holmner om deras syn på värdegrunden inom idrott. Riktigt kul var det att få damma av filmtekniken, och få använda ytterligare del av journalistiken. Kortfilmerna (ca 4-9 min) har blivit oerhört uppmärksammade och jag har fått cred från höger och vänster. Så pass att SISU Riks hörde av sig och ville att Västerbotten (egentligen jag då =)  skulle göra en film kring utbildningsmaterialet Idrottens Föreningslära. Och det är onekligen rätt festligt att det är just området Allt kommunicerar som vi nu ska göra en film om, en film som ska användas i utbildningssyfte över hela Sverige.
För såväl inom företagsvärlden som inom idrotten så funkar det så att inte bara logotypen utan även affärsidén/verksamhetsidén, värdegrunden och visionen tillsammans med hur man pratar inom och utifrån företaget/föreningen,  kommunicerar tillsammans. Hur vi uppfattas av omvärlden beror på vad vi gör och vad vi står för, och det blir också symboliskt med varumärket. Så att jobba med sitt varumärke – identitet, profil och image – är lika viktigt för en idrottsförening som för ett företag. För allt kommunicerar…
Bjuder på en av filmklippen från Värdefullt, för övrigt med MIN nya förebild: